sehlhall insikt

Insikter, artiklar, statistik och undersökningar

Sehlhall INSIKT är vårt delade kunskapsforum. Här kommer vi löpande att tillgängliggöra fakta, undersökningar och rapporter samt våra egna åsikter, för att på så sätt ge ökad insikt kring hur det står till med landets sociala infrastruktur, samt hur vi kan fortsätta att förbättra och utveckla världens bästa omsorgsfastigheter.
28/11/2023
Stort behov av nya platser på äldreboenden – En rapport från Vårdföretagarna.
Sammanfattning
Många äldre och deras anhöriga upplever långa väntetider för särskilt boende, vilket påverkar hälsa och välbefinnande. Bristen på platser förklaras delvis av den ökande äldre befolkningen. Inom de närmaste tio åren förväntas behovet av särskilda boenden öka kraftigt. Även om andelen äldre som bor på särskilda boenden har minskat, förväntas behovet av platser fortsätta på dagens nivå.

Totalt behövs 28 000 nya platser fram till 2032, med ett kortsiktigt behov på ca 6 000 platser. Vårdföretagarna föreslår åtgärder för att mildra bristen på äldreboenden, både genom att bygga nya och använda befintliga boenden bättre.
VÅRDFÖRETAGARNA FÖRESLÅR:
  • Ta hjälp av privata aktörer för att bygga nya särskilda boenden
  • Säkerställ valfrihet för ökad kvalitet
  • Säkerställ långsiktiga förutsättningar för särskilda boenden
  • Inför en äldreboendegaranti
  • Öka samverkan mellan kommunerna
  • Bygg morgondagens boenden
  • Kartlägg befintliga äldreboendes standard
  • Undersök hur behoven av omsorg förändrats över tid
Inledning
Den svenska äldreomsorgen står inför stora utmaningar de kommande tio åren på grund av en åldrande befolkning. Antalet personer som är 80 år och äldre beräknas öka snabbt fram till år 2032, med en ökning på nästan 50 procent, vilket innebär en stor utmaning för äldreomsorgen. En av utmaningarna är att tillgodose behovet av personal, med behovet av cirka 60 000 fler anställda inom äldreomsorgen fram till 2031.

En annan utmaning är att bygga nya äldreboenden för att möta behovet av platser på särskilda boenden. Denna rapport gör en bedömning av behovet av platser på särskilda boenden både på kort och lång sikt, fram till 2032 och perioden 2023-2024.
Särskilda boenden för äldre
För att uppskatta vårt framtida behov behöver vi kartlägga nuläget. Tyvärr är det svårt att få fram en tydlig helhetsbild på grund av att äldreomsorgen hanteras på kommunal nivå. För att få högkvalitativ övergripande statistik måste data samlas in från alla kommuner och sammanställas. Det finns olika källor som redovisar antalet särskilda boenden för äldre och antalet platser på dessa boenden. Uppgifterna från de olika källorna skiljer sig dock åt.

Boverket genomför årligen en undersökning av tillgången på särskilda boenden i landets kommuner. Enligt deras senaste undersökning finns cirka 88 000 bostäder klassade som särskilda boendeformer för äldre. Dock har inte alla kommuner svarat på enkäten ännu. Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) har ett register över särskilda boenden för äldre i Sverige. Enligt registerutdraget fanns det i februari 2023 totalt 2 058 särskilda boenden för äldre med knappt 80 000 lägenheter.

Trots att Ivos siffror sannolikt underskattar det faktiska antalet boenden och platser, har vi använt deras statistik för att sammanställa en beskrivning av strukturen på särskilda boenden för äldre.

Av de redovisade boendena är 25 procent privatdrivna och därmed tillståndspliktiga. Av de privata boendena drivs 55 procent i egen regi och 45 procent som entreprenader. De privata boendena står för drygt 30 procent av alla lägenheter på särskilda boenden. Det genomsnittliga antalet lägenheter per boende uppgår till 39 för samtliga boenden, 49 för de privata boendena och 36 för de kommunala.

Som framgår av tabell 1 är det stor spridning i storlek på särskilda boenden. Endast 25 procent av samtliga boenden har fler än 50 lägenheter, men står tillsammans för nästan 50 procent av alla lägenheter.
Sammantaget bedöms tabell 1 ge en bra bild av hur strukturen på särskilda boenden i landet ser ut, både vad gäller storlek och fördelning mellan offentligt drivna (anmälningspliktiga) boenden och privat drivna boenden (tillståndspliktiga). Dock underskattas, enligt vår bedömning, det totala antalet boenden och det totala antalet lägenheter.
Brukare på särskilda boenden för äldre
I detta avsnitt beskrivs antalet personer som bott på särskilda boenden för äldre i landet under perioden 2015–2022. Nivån, andelen och utvecklingen för två olika åldersgrupper, 65–79 år och 80 år och äldre, redovisas. Då andelen i befolkningen 80 år och äldre som bott på särskilt boende har minskat under perioden diskuteras ett antal faktorer som kan ha påverkat den utvecklingen.
ANTAL BRUKARE EFTER ÅLDERSGRUPP
Under 2022 bodde i genomsnitt 81 000 äldre per månad på särskilt boende runt om i landet, se diagram 1. Av dessa var 62 000, motsvarande 77 procent, 80 år eller äldre. Antalet äldre på särskilt boende minskade något under perioden. År 2016 bodde i genomsnitt 83 500 äldre på boenden, vilket innebär en minskning med cirka 1 500 personer fram till år 2022. Notera att antalet sjönk under pandemiåren 2020 och 2021, men har sedan ökat igen.

Utvecklingen för de två åldersgrupperna i diagrammet har varit olika. Antalet personer som är 80 år eller äldre och bor på särskilt boende har minskat kraftigt, från drygt 66 000 år 2016 till i genomsnitt 62 000, en minskning med sju procent. Samtidigt har antalet personer i åldersgruppen 65–79 år ökat, från 16 000 år 2015 till 19 000 år 2022, en ökning med tolv procent. Nedgången i antalet 80 år eller äldre beror inte på att den åldersgruppen har minskat under perioden (se nästa avsnitt).

Antalet äldre som någon gång under ett år har bott på särskilt boende är betydligt högre än genomsnittet per månad. I åldersgruppen 80 år eller äldre bodde det i genomsnitt cirka 35 procent fler individer jämfört med snittet per månad under åren 2015–2022. I åldersgruppen 65–79 år var motsvarande siffra i genomsnitt 30 procent. Detta beror främst på att en relativt stor andel av de äldre på särskilda boenden inte lever så länge efter att de flyttat in. Det är en konsekvens av att de som flyttar in på särskilt boende ofta är mycket sjuka.
ANDEL BRUKARE PER ÅLDERSGRUPP
Samtidigt som antalet personer som är 80 år eller äldre och bor på särskilt boende har minskat, har antalet personer i befolkningen som är 80 år eller äldre ökat. Mellan 2015 och 2022 har befolkningen i denna åldersgrupp ökat från cirka 500 000 till cirka 580 000, vilket motsvarar en ökning på drygt 15 procent. Denna kombination av två utvecklingstendenser har resulterat i en betydande minskning av andelen personer som är 80 år eller äldre och bor på särskilt boende under perioden 2015-2022, enligt diagram 2.

År 2015 bodde lite över 13 procent av befolkningen i åldern 80 år eller äldre på särskilt boende. Denna siffra hade minskat till knappt 11 procent år 2022, vilket motsvarar en minskning med nästan 20 procent.
Å andra sidan har andelen personer i åldersgruppen 65-79 år som bor på särskilt boende inte förändrats utan har legat stabilt på lite över 1 procent under hela perioden 2015-2022. Detta beror på att antalet personer i befolkningen i åldersgruppen 65-79 år har ökat i samma takt som antalet boende på särskilt boende i denna åldersgrupp. Det kan tyckas förvånande att andelen i åldersgruppen 65-79 år förblir oförändrad medan andelen i åldern 80 år eller äldre minskar.
VARFÖR MINSKAR ANDELEN AV 80 ÅR OCH ÄLDRE PÅ SÄRSKILDA BOENDEN?
För att förstå varför andelen äldre personer som bor på särskilt boende minskar, är det viktigt att undersöka två huvudsakliga orsaker. Den första är den demografiska utvecklingen och den andra är de hårdare biståndsbedömningarna från kommunerna. Vi kommer också att analysera om det finns annan statistik som kan ge ytterligare förklaringar. Nedan visas de indikatorer som kommer att studeras för att stödja olika förklaringar.
  • Sammansättningen av de som är 80 år och äldre under perioden 2015–2022. Om det har skett en förskjutning mot de yngre i spannet 80 år och äldre borde det leda till att andelen på särskilda boenden minskar. Orsaken är att sannolikheten för att behöva en plats på ett särskilt boende ökar ju äldre du blir.
  • Den genomsnittliga boendetiden för äldre på särskilda boenden. Om det är svårare att få plats på ett äldreboende borde de som får en plats vara sjukare än tidigare med i genomsnitt kortare vistelsetid som följd.
  • Den genomsnittliga kostnaden per brukare på särskilda boenden. Om de som får plats i genomsnitt är sjukare borde vårdtyngden öka med högre kostnad som följd.
  • Den genomsnittliga åldern vid inflyttning på särskilda boenden. Om de äldres inflyttningsålder har ökat skulle detta kunna indikera att det har blivit svårare att få en plats på ett äldreboende.
  • Väntetiden från ansökan om plats på ett särskilt boende till inflyttning. Om väntetiden för att få en plats på ett äldreboende ökar skulle det kunna vara en indikation på att biståndsbedömningarna blivit tuffare.
  • De äldre har blivit friskare. Om den genomsnittliga åldern vid inflyttning på särskilda boenden blivit högre, se punkt ovan, skulle det i stället för att biståndsbedömningen blivit tuffare kunna indikera att de äldre blivit friskare.
  • Antalet 80 år eller äldre med hemtjänst. En förklaring till den minskade andelen skulle kunna vara att de äldre erbjuds hemtjänst i stället för en plats på ett äldreboende.
Ju äldre man blir, desto större är sannolikheten att man behöver en plats på ett särskilt boende för äldre. Mellan 2015 och 2022 har andelen av de 80 år och äldre med en plats på ett särskilt boende minskat. I diagram 3 nedan visas hur andelen av de 80 år och äldre i olika ålderskohorter har utvecklats under samma period.

En tydlig trend är att andelen i den yngsta ålderskohorten (80-84 år) har ökat från 48 procent 2015 till 53 procent 2022. Detta har lett till att genomsnittsåldern bland de 80 år och äldre har sjunkit över tid.

Som ett resultat av detta har andelen av alla 80 år och äldre på särskilda boenden minskat enligt data. Förändringen i åldersstrukturen bland de 80 år och äldre är en viktig faktor som förklarar denna minskning. Detta stöds också av det faktum att andelen av 65-79-åringar på särskilda boenden har ökat något under perioden. Detta beror på att den äldsta ålderskohorten (75-79 år) har ökat relativt kraftigt, från 24 procent 2015 till 32 procent 2022.
Enligt Vårdföretagarna kan en förklaring vara att det har blivit svårare att få plats på särskilt boende för äldre. Det kan indikeras av ett ökat antal avslag på ansökningar och att de som faktiskt får en plats är allt sjukare. Coronakommissionens rapport och SOU 2022:41 pekar också på att vårdtyngden har ökat och att de som beviljas plats har ett större vårdbehov.

En indikator på ökad vårdtyngd skulle vara om vistelsetiden på boendena minskade över tid, men förändringar i äldres sjuklighet och ökningen av demenssjukdom gör det svårt att tolka genomsnittlig vistelsetid. Trots en liten nedgång i medianvistelsetiden mellan 2015 och 2021, sjönk den kraftigt under 2022, vilket kan indikera att de boende har blivit sjukare. Detta stöder hypotesen att det generellt har blivit svårare att få plats på särskilt boende. En annan möjlig förklaring till den kortare vistelsetiden kan vara pandemin, men det bör ha påverkat även 2020 och 2021.
En högre kostnad per äldre på särskilda boenden kan indikera ökad vårdtyngd per brukare. Kostnaden per äldre på särskilda boenden har ökat betydligt de senaste åren, vilket tyder på ökad vårdtyngd. Mellan 2015 och 2022 ökade kostnaden per äldre och år från under 800 000 kronor till över en miljon kronor, en ökning på 30 procent enligt diagram 5. Inflationen i svensk ekonomi under samma period var 19 procent.

Det är dock viktigt att vara försiktig vid tolkningen. Den främsta orsaken till de snabba kostnadsökningarna inom äldreomsorgen är att det är en arbetskraftsintensiv verksamhet som har svårt att effektivisera och öka produktiviteten. Det innebär att löneökningar inom arbetsmarknaden leder till ökade kostnader utan möjlighet att minska antalet arbetade timmar för att leverera en tjänst av samma kvalitet. Socialstyrelsens kostnadsindex visar också att ökningen i kostnad per brukare i mindre utsträckning beror på ökade resurser och i större utsträckning på kostnadsökningar.
En annan indikation på svårigheten att få boende är att äldre i genomsnitt flyttar in på särskilt boende vid en högre ålder än tidigare, med en konstant medianålder på 86 år (se diagram 6). Trots att medianåldern för de som flyttar in är oförändrad har andelen boende i åldersgruppen 65–79 år ökat från 20% år 2015 till 23% år 2022. Detta borde normalt ha lett till en lägre medianålder bland de boende. Att detta inte har skett tyder på att de som flyttar in och är 80 år eller äldre har blivit något äldre i genomsnitt.
En indikator på att det skulle vara svårare för äldre att få plats på särskilt boende kan vara den genomsnittliga väntetiden från ansökan till första erbjudandet om inflyttningsdatum. En längre väntetid tyder på svårigheter att få plats efter biståndsbeslut. Statistik för hela landet saknas, men för de kommuner där det finns statistik har väntetiden inte ökat utan snarare minskat något under perioden. År 2015 var den genomsnittliga väntetiden 57 dagar och år 2022 var den 53 dagar enligt diagram 7. Det är dock viktigt att vara försiktig vid tolkning av denna utveckling. Pandemiåren 2020, 2021 och delvis 2022 kan ha påverkat äldres och deras anhörigas vilja att ansöka om plats på särskilt boende negativt, vilket kan ha bidragit till en kortare väntetid för de som ändå önskade en plats. Diagrammet visar att den genomsnittliga väntetiden var som högst 2019, året före pandemin.
En möjlig förklaring till att färre äldre bor på särskilt boende kan vara att de generellt sett blivit friskare och att behovet därmed minskat. Men detta stöds inte av statistiken, då inte bara äldres inflyttningsålder på boendena har förändrats sedan 2015, utan behovet har inte heller minskat bland de yngre äldre. En annan möjlig förklaring är att fler äldre istället får hemtjänst istället för att flytta in på särskilt boende, men även detta stöds inte av statistiken. Antalet äldre över 80 år som får hemtjänst har ökat något, men i förhållande till befolkningsutvecklingen har andelen med hemtjänst faktiskt minskat under perioden 2015–2022.
En möjlig förklaring till att färre äldre får hemtjänst kan vara att fler äldre använder RUT-tjänster istället. Detta kan bero på att äldre känner större kontroll över vilka som besöker deras hem och utför olika tjänster. Detta kan dock påverka statistiken genom att det ser ut som att fler äldre ersätter hemtjänst med RUT-tjänster istället för att få hemtjänst istället för att bo på ett särskilt boende. Statistiken visar dock att andelen äldre med färre hemtjänsttimmar har ökat och de med fler hemtjänsttimmar har minskat, vilket motsäger hypotesen att ökningen av äldre som använder RUT-tjänster är anledningen till att färre äldre får hemtjänst. Sammantaget verkar hypotesen att färre äldre bor på särskilt boende på grund av hemtjänst ha svagt stöd i statistiken.
Sammanfattningsvis tyder den tydligaste datan på att det finns stöd för en minskning av andelen personer över 80 år på särskilda boenden, vilket kan förklaras av en förändring i ålderssammansättningen i gruppen från 2015 till 2022. Andelen personer i åldersgruppen 80-84 år har ökat från 48 procent till 53 procent under denna period, vilket har sänkt medelåldern för gruppen över 80 år. Det finns också viss data som stöder påståendet att kommunerna har blivit strängare i sina bedömningar. Det kan också noteras att det ofta rapporteras i media om äldre personer som inte får plats på äldreboenden. Andra förklaringar som har framförts har svagt stöd i datan.

I nästa avsnitt kommer vi att uppskatta behovet av platser på särskilda boenden i framtiden. Vi kommer att utgå från att andelen äldre personer som behöver en plats på ett särskilt boende på lång sikt kommer att vara densamma som under 2022. Andelen kan förväntas minska något de närmaste åren när andelen personer i åldersgruppen 80-84 år fortsätter att öka, för att sedan öka igen när andelen minskar från 2026 och framåt.

När behoven av platser på särskilda boenden i framtiden ska uppskattas är det värt att nämna den förväntade kraftiga ökningen av personer med demenssjukdomar på grund av den åldrande befolkningen. Enligt Socialstyrelsen förväntas antalet personer med demensdiagnos öka från cirka 140 000 idag till närmare 190 000 år 2030. Det innebär en ökning på cirka 5 000 per år de kommande åren. Ungefär hälften av de äldre som bor på särskilda boenden idag lider av demens. Vi bedömer därför att det är rimligt att utgå från andelen från 2022 när vi bedömer det framtida behovet av platser på särskilda boenden för äldre.
Behov av platser och boenden till 2032
Syftet med detta avsnitt är att uppskatta behovet av lägenheter på särskilda boenden fram till 2032 baserat på utvecklingen av antalet äldre. Först presenteras SCB:s prognos över den demografiska utvecklingen för personer 65 år och äldre mellan 2022 och 2032. Sedan görs en framskattning av behovet av lägenheter på äldreboenden baserat på den demografiska framskrivningen och antagandet om andelen äldre i olika åldersgrupper som behöver en plats på särskilt boende. Därefter redovisas behovet av nya boenden som följer av behovet av lägenheter. Slutligen bedöms förutsättningarna för att tillgodose behovet med hänsyn till befintliga byggplaner för äldreboenden.
DEN DEMOGRAFISKA UTVECKLINGEN
Den demografiska utvecklingen i Sverige de närmaste tio åren kännetecknas av en stor tillväxt av personer som är 80 år eller äldre. Detta beror främst på att de stora barnkullarna från 1940-talet nu når höga åldrar. Enligt SCB:s befolkningsprognos kommer antalet personer 80 år och äldre att öka från cirka 600 000 år 2022 till cirka 850 000 år 2032, en ökning med cirka 250 000 personer, vilket motsvarar 50 procent (se diagram 10). Denna ökning sker snabbast under perioden 2023 till 2028, med en genomsnittlig ökning på cirka 30 000 personer per år. Ökningen fortsätter sedan fram till år 2032, men ökningstakten sjunker till cirka 15 000 personer per år. Samtidigt ökar antalet personer mellan 65–79 år med cirka 65 000 under perioden.

Den övriga befolkningen ökar relativt långsamt under perioden. Antalet personer under 20 år minskar samtidigt som den arbetsföra befolkningen, 16–64 år, ökar med cirka 200 000 personer, vilket motsvarar knappt fyra procent. Detta är viktigt eftersom de ökade behoven inom äldreomsorgen kommer att kräva att betydligt fler personer arbetar inom sektorn framöver. Enligt SKR:s senaste prognos kommer det att behövas cirka 60 000 fler sysselsatta inom äldreomsorgen år 2031 jämfört med år 2022. Samtidigt ökar behovet av arbetskraft i många andra sektorer inom den svenska ekonomin.
BEHOV AV PLATSER PÅ SÄRSKILDA BOENDEN FÖR ÄLDRE
Den kraftiga ökningen av äldre befolkning kommer att leda till ökade behov av äldreomsorg, både på särskilda boenden och genom hemtjänst. Under 2022 bodde i genomsnitt 81 000 personer på särskilda boenden för äldre, vilket motsvarade 3,5% av alla personer över 65 år. Av dessa var 62 000 personer 80 år eller äldre, vilket motsvarade 11% av denna åldersgrupp.

Om vi antar att andelen äldre som bor på särskilda boenden förblir densamma fram till 2032, kommer behovet av nya platser för denna grupp att öka med 27 000. Behovet av fler platser förväntas vara störst under perioden 2023-2028, med i genomsnitt 3 000 nya platser per år. Därefter minskar ökningstakten till drygt 2 000 nya platser per år under perioden 2028-2032. Det är osäkert när under perioden behoven kommer att öka och med hur mycket på grund av den varierande andelen äldre i åldersgruppen 80-84 år.Eftersom befolkningen i åldersgruppen 65-79 år förväntas öka betydligt mindre under den undersökta perioden, kommer behovet av nya platser för denna grupp att vara relativt marginellt fram till 2032, med knappt 1 000 nya platser totalt. Totalt sett kommer behovet av platser att öka med 28 000, från 80 000 år 2022 till 108 000 år 2032.
BEHOV AV NYA BOENDEN
För att tillgodose behovet av fler platser på äldreboenden behöver vi bygga fler boenden. De nya boendena som har byggts de senaste fem åren har i genomsnitt haft cirka 60 lägenheter. Om vi utgår från att behovet fram till 2032 är cirka 28 000 nya platser, skulle det krävas ungefär 460 nya boenden fram till 2032, vilket motsvarar en byggtakt på cirka 45 boenden per år. Det bör noteras att detta är en nettosiffra eftersom det också finns äldreboenden som behöver ersättas. Detta pågår redan sedan några år tillbaka.

Det innebär att vi behöver bygga ännu fler boenden än de 28 000 och 460 som nämns i diagram 11 och 12. Eftersom behovet förmodligen ökar mest i början av perioden kommer det att behövas cirka 300 nya boenden fram till 2028, vilket motsvarar en byggtakt på cirka 50 boenden per år fram till 2028.
BYGGTAKT 2017–2022
Eftersom antalet äldre som bor på särskilt boende har varit i stort sett oförändrat från 2016 och framåt har det inte krävts fler lägenheter på särskilda boenden. Trots detta har det byggts relativt många nya särskilda boenden och lägenheter för äldre under den senaste femårsperioden. Enligt Boverket har 179 nya boenden med totalt cirka 10 800 lägenheter färdigställts under perioden 2017–2022. Därutöver har 57 befintliga fastigheter byggts om, vilket gett ytterligare 1 900 lägenheter. Totalt har därmed 179 boenden och totalt 12 700 lägenheter tillförts under perioden. Eftersom antalet brukare på de särskilt boende inte har ökat under perioden är vår tolkning att de nya lägenheterna inte inneburit någon större nettoökning av lägenheter utan att det i huvudsak handlats om att gamla boenden ersatts med nya. Orsaken är, som tidigare nämnts, att det finns många särskilda boenden för äldre som inte uppfyller dagens krav och som därför måste ersättas. Det kan också bero på att boenden behövs på andra platser än där de befintliga finns. Det faktiska behovet kan ha funnits men det är inte fler äldre som fått en plats. Baserat på boenden där det sökts investeringsstöd från Boverket.

Genomsnittsstorleken, det vill säga det genomsnittliga antalet lägenheter per boende, har ökat och var i genomsnitt 54 lägenheter per boende under perioden, se tabell 2. Detta kan jämföras med knappt 40 lägenheter totalt för samtliga äldreboenden, se tabell 1. På nybyggda boenden var snittstorleken 60 lägenheter. Om denna byggtakt fortsätter kommer det att byggas knappt 17 000 nya lägenheter fram till 2032. Det skulle då, givet att det bara är tillskott och inte ersättning av boenden med utgångspunkt från våra antaganden, saknas närmare 11 000 lägenheter fram till 2032 för att behoven ska tillgodoses. Det är i sammanhanget viktigt att poängtera att byggnationen under perioden 2017–2022 skedde i ett läge där antalet äldre inte ökade i någon större utsträckning.
BEHOVET AV 2023–2024 TÄCKS INTE GIVET KÄND ”PIPELINE”
Enligt Boverket har det öppnats fyra äldreboenden med totalt 352 lägenheter fram till april 2023. Dessutom har investeringsstöd beviljats till ytterligare 45 boenden med cirka 2 500 lägenheter som ska färdigställas under 2023 och 2024. Totalt kommer det att finnas 49 boenden med nästan 3 000 lägenheter.

Det behov av cirka 6 000 nya lägenheter under 2023 och 2024 som rapporten uppskattar är betydligt högre. Det är viktigt att påpeka att ingen bedömning har gjorts angående var i Sverige behoven finns och i vilken utsträckning de överensstämmer med de boenden som är under konstruktion. Det har heller inte analyserats i vilken utsträckning de nya boendena är avsedda att ersätta befintliga boenden.

Slutsatsen är att det finns en brist mellan behovet av platser som uppskattas under 2023-2024 och det förväntade antalet platser under samma period. Det är en stor risk att många äldre som behöver plats på ett äldreboende inte kommer att kunna få det under de kommande åren.
Vårdföretagarnas förslag
Många äldre och deras anhöriga upplever i dag att man måste vänta alltför länge på en plats på särskilt boende. Väntan påverkar äldres hälsa och välbefinnande, samtidigt som den skapar oro och ofta stor arbetsbelastning för anhöriga. Orsakerna tillväntan kan variera, men en brist på platser på särskilda boenden är en bidragande förklaring. Denna brist riskerar att öka när andelen äldre ökar i befolkningen, med ännu längre väntan som följd. Det behövs åtgärder för att lindra den brist som kan uppstå.
1
Ta hjälp av privata aktörer för att bygga nya särskilda boenden.
Privata aktörer bygger en stor andel av de nya särskilda boendena idag, men långt ifrån alla kommuner anlitar privata aktörer. Det finns flera fördelar för kommuner som samverkar med privata aktörer. Kommunen slipper både det arbete och den investering ett bygge innebär och kan prioritera medel till andra viktiga områden. Privata aktörer har också lång erfarenhet av att bygga och driva äldreboenden. För en mindre kommun som sällan bygger boenden tillförs på så sätt spetskompetens som kan bidra tillhöjd kvalitet och kostnadseffektivitet.
2
Säkerställ valfrihet för ökad kvalitet.
Att anlita privata aktörer ökar alternativen för de äldre i kommunen. Äldre är långt ifrån en homogen grupp. Möjligheten att välja och välja bort ett boende är därför viktig. Även för äldreomsorgens medarbetare finns det fördelar med att kunna välja mellan arbetsgivare. Varje kommun borde ha åtminstone ett alternativ till det kommunala särskilda boendet. Kommuner där äldre kan välja boende i ett valfrihetssystem har mer sällan brist på äldreboenden.
3
Säkerställ långsiktiga förutsättningar för särskilda boenden.
Att bygga och driva ett äldreboende är en mycket stor investering. Privata aktörer måste för att våga ta risken kunna räkna med att ersättningen från kommunen för de särskilda boendena är skälig och att det finns en långsiktighet både i villkoren och i relationen med kommunen. Att politiken ändrar inställning till och förutsättningar för privata alternativ mellan mandatperioder gör att färre vågar investera.
4
Inför en äldreboendegaranti.
En garanti som säkerställer att äldre får plats på äldreboende i enlighet med socialtjänstlagens intentioner. Biståndsbeslut ska enligt lagen verkställas omedelbart. I dag får, enligt Ivo, cirka 2 000 äldre per år vänta längre än tre månader på grund av brist på äldreboenden i hemkommunen.

Väntetiden ligger i snitt på 53 dagar, men variationerna är stora, från 3 till 220 dagar. Detta för en grupp äldre med stora hjälpbehov. I snitt bor äldre i Sverige i två år på ett äldreboende, men redan efter ett halvt år har en av fem avlidit.

I dag kan Ivo, utfärda sanktioner när kommuner dröjer länge med att erbjuda plats på ett boende. Det är en klen tröst för den äldre som tvingas bo kvar hemma. Vårdföretagarna föreslår att den äldre själv får rätt att välja ett boende som kan erbjuda en plats i hemkommunen, eller på annan ort.
5
Öka samverkan mellan kommunerna.
I Stockholm samverkar 13 kommuner om äldreboendeplatser. Den äldre kan ansöka om hjälp för att bosätta sig i någon av de andra samverkande kommunerna. Denna samverkan underlättar för den äldre att flytta till en närliggande kommun, kanske i närheten av anhöriga, och ger den äldre ökad valfrihet. Det underlättar också för kommunerna, som lättare kan möta behovet av platser och erbjuda en mångfald av olika boenden.
6
Bygg morgondagens boenden.
Det är viktigt att ny kunskap och teknik tillvaratas för att stimulera innovation. Här har Ivo en viktig roll. Vårdföretagarna föreslår att Ivo ska godkänna äldreboendenas utformning på ritning. I dag vågar privata aktörer inte göra alltför stora avvikelser från hur befintliga boenden är utformade av rädsla för att boendet inte godkänns. Effektiviseringspotentialen med ny teknik, såsom lösningar för en säkrare och mer effektiv nattillsyn, behöver tas tillvara. När kompetensförsörjningen sannolikt försvåras under kommande år riskerar vi annars att platserna blir färre, och tillgängligheten försämras.
7
Kartlägg befintliga äldreboendes standard.
Det finns idag inga samstämmiga uppgifter om hur många äldreboendeplatser som finns och än mindre vilken standard som de olika äldreboendena håller. Många äldreboenden är äldre och slitna och lever inte upp till dagens krav. Det kan innebära att såväl boende- som arbetsmiljön är sämre och förutsättningarna för att organisera verksamheten inte är de bästa - något som är viktigt inte minst ur ett kompetensförsörjningsperspektiv. För att få en bättre bild av tillgången till ändamålsenliga boenden och därigenom hur många nya äldreboenden som behöver byggas bör en kartläggning av Sveriges äldreboenden och deras skick och standard göras.
8
Undersök hur behoven av omsorg förändrats över tid.
Andelen äldre som bor på äldreboenden har minskat under en lång tid. Samtidigt ökar vårdtyngden och många vittnar om att det är mycket svårt att få plats på äldreboende. Vårdföretagarnas analys är att utvecklingen med en minskad andel äldre som bor på äldreboenden inte kan fortsätta, bland annat då antalet demenssjuka kommer att öka. Kunskapen om hur den sista tiden i livet ser ut och hur behoven av hjälp utvecklas behöver dock förbättras för att bättre kunna förutsäga behoven av äldreomsorg i framtiden.
Denna artikel är sammanfattad genom AI-teknik, för att läsa hela rapporten klicka här.
07/06/2023
Varje år skickar Boverket ut bostadsmarknadsenkäten till Sveriges 290 kommuner. Här hittar du viktiga fakta gällande läget för social infrastruktur.
Här följer tre viktiga insikter från årets enkät:
Lika stor brist på särskilda boenden som före pandemin
Totalt 109 kommuner bedömer i 2023 års bostadsmarknadsenkät att de har ett underskott på särskilda boendeformer för äldre. Det är fler kommuner än föregående år, och nivåerna är tillbaka där de var före pandemin.
Antalet kommuner som bedömer att de har balans i utbudet av särskilda boendeformer har minskat i 2023 års enkät jämfört med förra året. I årets bostadsmarknadsenkät uppger 140 kommuner att utbudet av särskilda boendeformer är i balans.

Det är 109 kommuner, 26 fler än förra året, som uppger att de har underskott i antalet platser på särskilt boende. Det är i nivå med antalet kommuner som uppgavs före pandemin.Inflyttningen på särskilt boende började att öka igen under 2021, enligt Socialstyrelsens årliga lägesrapport 2023 för vård och omsorg av äldre.
Färre kommuner räknar med att kunna täcka behoven
Nästan 60 procent av de kommuner som har besvarat frågan om framtida bostadsbehov bedömer att behovet av särskilda boendeformer kommer att vara täckt om två år. I förra årets enkät var motsvarande siffra 65 procent. På fem års sikt räknar 44 procent av kommunerna med att behovet av denna boendeform kommer att vara täckt. Både på två års sikt och på fem års sikt har det skett en försämring jämfört med förra året.

Antalet äldre kommer enligt befolkningsprognosen att öka i hela landet, särskilt i åldern över 80 år. Därmed förväntas behovet av insatser inom äldreomsorgen att öka. Kommunerna bedömer att fler kommer att behöva mer vård, framför allt inom demensvård. Nuvarande lokaler kommer inte att täcka kommande behov; det byggs inte i takt med antalet ökande äldre i många kommuner. 
Fortfarande för få trygghetsbostäder ute i kommunerna
Det finns trygghetsbostäder i cirka 55 procent av landets kommuner, och drygt 40 procent av dessa bedömer att de har för få. Flera av de kommuner som hittills inte har inrättat trygghetsbostäder anser att sådana behövs.
Trygghetsbostäder är en boendeform som har tillkommit för att ge äldre som önskar det tillgång till större gemenskap och mer trygghet. Det är en så kallad mellanboendeform som överbryggar glappet mellan vanligt boende och särskilda boenden med heldygnsomsorg (SÄBO). För att flytta in i en trygghetsbostad krävs inget biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen. Trygghetsbostäder finns som hyresrätt, bostadsrätt och kooperativ hyresrätt och du hyr eller köper din bostad på eget initiativ.
Av de 160 kommunerna uppger 51 procent att det är balans på bostadsmarknaden för boendeformen och 43 procent säger att de har ett underskott på trygghetsbostäder.
Fortsatt många kommuner med underskott på bostäder för personer med funktionsnedsättning
Bristen på bostäder med särskild service enligt LSS och SoL ökar igen
Antalet kommuner som uppgav att det inte fanns tillräckligt med bostäder för personer med funktionsnedsättning ökade åren 2014–2018, med en topp på 169 kommuner med underskott. Åren 2019–2021 minskade underskottet, ner till 124 kommuner. I 2022 och 2023 års enkäter har antalet kommuner som uppger underskott återigen ökat, till 152 respektive 141 kommuner. Pandemin och en tydlig uppgång i färdigställda specialbostäder bidrog till ett minskat underskott. Men antalet kommuner med underskott är nu på väg uppåt igen och är tillbaka till nivåerna före pandemin.
Hur är utbudet i kommunen av bostäder för personer med funktionsnedsättning som behöver särskilt boende?
Kommer behovet av särskilda boendeformer för personer med funktionsnedsättning vara täckt om två år?
Hur är utbudet i kommunen av gruppbostäder för personer med funktionsnedsättning som behöver särskilt boende?
Enligt kommentarerna finns det flera anledningar till att det kan vara svårt att förutse behovet och färdigställa tillräckligt många bostäder för personer med funktionsnedsättning. Här följer några typiska kommentarer:
”Finns planer på många nya boenden, men det sker hela tiden förskjutningar i byggstarter.”
”Standarden på flera av de boenden som finns är låg vilket, utan omfattande renoveringar eller nybyggnationer, kan resultera i att behovet av bostäder inte är täckt om fem år.”
Förutom att arbeta med att få fram mark och planera för nybyggnad arbetar kommunerna på olika sätt för att motverka underskottet på bostäder. Här följer några kommentarer från kommunerna om insatser de gör:
”Vi får planera mycket externt, hos privata leverantörer.”
”Hyr in platser i andra kommuner.”
Flest anger brist på gruppbostäder
Gruppbostäder är den typ av bostäder som flest kommuner uppger att det är brist på. Totalt uppger 129 kommuner att det är underskott på gruppbostäder
13/01/2023
Vad menas med begrepp som trygghetsboende, seniorboende och mellanboende? I SeniorVärldens antologi ger olika aktörer en gemensam kunskapsöversikt om seniorers behov av bostäder.

Läs Sehlhalls bidrag om Seniorkvarter.
Allmänt
Sverige står inför demografiska utmaningar och brottas med ett växande underskott av olika viktiga samhällsfunktioner. För Sehlhall är alltid människan utgångspunkten i de fastighetslösningar som skapas för att bygga och stärka landets sociala infrastruktur.
”Vi vill att de som bor i våra bostäder ska känna sig trygga, självständiga och inspirerade. Framför allt vill vi att de ska känna sig stolta över sitt nya hem”, säger Dan Sehlberg, VD Sehlhall.
Efter att under många år ha utvecklat omsorgsfastigheter som solitärer, tas nu steget till ett nytt koncept benämnt; ”seniorkvarter”. Det konceptet är inspirerat av holländska förebilder bl. a. Saffler de residentie med bl.a. demensby som utgångspunkt. Med seniorkvarter menas en utveckling av hela kvarter med sammanhängande funktioner och verksamheter i syfte att ge synergier. En trygg och stimulerande miljö som i sin direkta närhet kan innehålla multipla funktioner såsom senior och trygghetsbostäder, ett omsorgsboende, en vårdcentral, dagverksamhet, kanske en yrkesskola för ett vårdprogram och/eller bostäder för omsorgspersonal i en och samma helhet. Det kan även handla om boendelösningar som uppmuntrar till flyttkedjor i närmiljön allteftersom omsorgsbehov förändras. Dessa kvarter kan kompletteras med funktioner så som ett gruppboende eller en förskola, verksamheter som utifrån omfattande empiri ger utgångspunkterna för ökad livskvalitet hos både yngre och äldre personer.
Klassificering
Seniorkvarteret är en integrerad kvartersmiljö som kan erbjuda seniorbostäder i bostadsrättsform (55+), trygghetsbostäder alternativt biståndsbedömda trygghetsbostäder, vård- och omsorgsbostäder, dagverksamhet, yrkesgymnasium för vårdprogram, bostäder för vårdpersonal, gruppbostäder och förskola. De olika boendeformerna i seniorkvarteret definieras enligt följande:
  • Seniorbostäder avses här bostäder i bostadsrättsform för målgruppen 55+
  • Biståndsbedömda trygghetsbostäder är för personer som är 65 år eller äldre och som främst behöver stöd och hjälp i bostaden, lättåtkomlig service, behov av trygghet och gemenskap men som inte har behov av heldygnsomsorg
  • Trygghetsbostäder är boende för personer över 65 eller 70 år med lättare omsorgsbehov
  • Vård- och omsorgsbostäder avser ett biståndsbedömt boende för personer över 65 år med demens och eller somatisk inriktning
Bostäder och lokaler för verksamheter
Seniorkvarteret innehåller en blandad upplåtelseform, med tonvikt på hyreslägenheter, lokaler och omsorgsfastigheter. Alla funktioner förs samman, på en plats, i ett självförstärkande system. En grundläggande tanke med seniorkvarteret är att nyttja huskropparna för att skapa ett antal omslutande gårdar, som skapar lugn, trygghet och olika platser att mötas på. En miljö som kan erbjuda en rad olika möjligheter så som sinnenas trädgård, plats för utomhusgymnastik, handelsträdgård, odlingstorg, aktivitetstorg, pergola, boulebana etcetera, likaså en rad olika promenadslingor, det är fantasin som sätter gränser. För de som önskar kan finnas oändliga möjligheter att träffa andra och göra det som känns intressant för stunden.
Gemenskap och synergier
Det finns många fördelar med att placera ett trygghetsboende nära ett omsorgsboende. Man kan exempelvis samnyttja gemensamhetsytor och vårdpersonal, underlätta för hemtjänsten vad gäller logistik och resor samt skapa möjlighet för par med olika vårdbehov att fortsätta att bo nära varandra. Ett mindre yrkesgymnasium med inritning på äldreomsorg kan också ingå samt ett antal mindre lägenheter för personal på omsorgsboendet. Det senare är något som kan komma att underlätta vid rekryteringsarbetet och därmed minska personalomsättning som annars är ett stort problem inom just äldreomsorgen idag. I de gemensamma ytorna finns möjlighet att bedriva dagverksamhet och som komplement till detta kan också inkluderas en förskola. En kombination av verksamheter för de äldsta med verksamheter för de yngsta är något som uppskattas i bägge läger. Det finns otaliga studier på hur välbefinnandet ökar hos såväl yngre som äldre när grupperna får mötas under naturliga och kontinuerliga former.
Kunderbjudandet
Att skapa hållbara stadsrum där seniorkvarteret utgör ett centralt nav för den sociala infrastrukturen, ligger till grund för idén. Olika bostäder för seniorer och närbesläktade verksamheter sammanförs och skapar en trygg och inramad miljö med unika möjligheter för tillgänglig vård, omsorg och service. De blandade funktionerna ger en helhet med högre effektivitet, driftsekonomi och kontinuitet. Blandade upplåtelseformer och verksamheter ger upphov till en generationsöverskridande miljö med betydelse för den mer enhetliga och övergripande visionen om att ”ge personer i alla åldrar de bästa möjliga livsförutsättningarna”.
Att skapa hållbara stadsrum där seniorkvarteret utgör ett centralt nav för den sociala infrastrukturen, ligger till grund för idén. Olika bostäder för seniorer och närbesläktade verksamheter sammanförs och skapar en trygg och inramad miljö med unika möjligheter för tillgänglig vård, omsorg och service. De blandade funktionerna ger en helhet med högre effektivitet, driftsekonomi och kontinuitet. Blandade upplåtelseformer och verksamheter ger upphov till en generationsöverskridande miljö med betydelse för den mer enhetliga och övergripande visionen om att ”ge personer i alla åldrar de bästa möjliga livsförutsättningarna”.

Visionen om att ge personer i alla åldrar bästa möjliga livsförutsättningar betyder konkret inom vård- och omsorgsboendet att det finns tillgång till personal dygnet runt som kan ge vård, omsorg och service efter behov men även för att planera aktiviteter. På trygghets-boendet finns det en värd eller värdinna som tillsammans med hyresgästerna planerar gemensamma aktiviteter utifrån intressen och önskemål. Värden eller värdinnan kan också vara behjälplig med andra saker som underlättar i vardagen. Vid behov av vård och omsorg i trygghetsbostäderna ges det av hemtjänsten i olika omfattning utifrån biståndsbeslut. Alla verksamheter har sin egen respektive personal som grund men konceptet seniorkvarter skapar också unika möjligheter att samnyttja personalresurser. Förvaltningen har kontinuerlig uppföljning med hyresgästerna där den utöver den löpande förvaltningen också fungerar som sammankallande för ”kvartersrådet”. Kvartersrådet blir därmed den instans i seniorkvarteret där samarbete och samverkan mellan hyresgäster diskuteras och form.
Målgruppen
Seniorkvarteret kommer att befolkas av allt från förskolebarn och studenter inom vårdprogram, till seniorer i trygghetsbostäder och de äldsta och sköraste på ett dygnet-runt- bemannat omsorgsboende. Viktigt här att förstå att respektive bostads- och verksamhetsform har sin målgrupp och sina åldersgränser.
Goda erfarenheter att ta med sig
Sehlhall driver en holistisk ansats i utvecklandet och förvaltningen av fastighetsprojekten i stadsmiljö. Genom att sammanföra boendeformer och centrala samhällsfunktioner på en och samma plats skapas förutsättningar för synergivinster uppstår med positiva effekter på både samhälls- och individnivå. I sammanhanget kan nämnas företagets arbete med att organisera boendemiljön och tillsätta personresurser i de sociala kontaktytorna som skapas i boendemiljön. Här ingår till exempel värd- / värdinnefunktion i trygghetsboendet eller den vårdpersonal som arbetar inom ramen för vård- och omsorgsboendet.

Den sociala infrastrukturen är något som bolaget lyfter som starkt värdeskapande. Genom att tillämpa en systemsyn, i vilken de olika boendemodellerna och upplåtelseformerna integreras med stödjande samhälls- och servicefunktioner, skapas en värdeskapande helhet som blir större än de ingående delarna var för sig. Den helhetsansatsen benämner Sehlhall för seniorkvarter och blir ett tillvägagångssätt i att bygga in samhällsmässiga kvaliteter genom att ladda projektet även med skattefinansierade servicefunktioner. Servicefunktioner som ger ökade kvaliteter till boendemiljön och som vidare utifrån ett individuellt plan kan exemplifierats genom ökad trygghet, välmående och hälsa.

På ett mycket konkret plan kan införandet av ett s.k. kvartersråd i förvaltningsverksamheten omnämnas. Det blir således hos denna instans som utbytet mellan förvaltningen och individerna i seniorkvarteret sker och där samarbetet och samverkan mellan å ena sidan hyresgästerna och den andra sidan förvaltningen diskuteras och formaliseras.
En annan viktig erfarenhet är vikten av att involvera kommunen och slutanvändaren i projektutvecklingen. Inte minst rör det frågan om erfarenhetsåterföring och bästa utnyttjandet av skattefinansierade verksamheter. För en kommun är ofta uppförandet av en samhällsfastighet en komplex och oerfaren uppgift. Genom att involvera kommunen i projektutvecklingsarbetet kan erfarenhetsåterföringen bli mycket mer effektiv och långsiktigt hållbar vilket inte minst utifrån ett ekonomiskt perspektiv gagnar slutkunden eller slutanvändaren detta utöver att säkerställa användandet av kommunens skattemedel på bästa möjliga vis.
Reflektioner
I Sehlhalls konceptuella dialoger med intressentorganisationer, vårdgivare och kommuner har mottagandet varit uteslutande positivt. Alla berörda intressentgrupper tycks se och uppskatta det logiska med att sammanföra boendeformer och verksamheter på en och samma plats. Utifrån de senaste rönen kring social hållbarhet torde denna typ av samhällsbyggnadsprojekt ha framtiden för sig.

Vi har under en lång tid sett att olika typer av omsorgsfastigheter kombineras och seniorkvarteret blir mot den bakgrunden en naturlig förlängning av denna trend. För många kommuner är ett beslut om att uppföra en större omsorgsfastighet det största investeringsbeslutet som tas under en mandatperiod. Ett sådant komplext beslut, när verksamhetskrav och förutsättningar är i snabb förändring, underlättas väsentligt om det finns långsiktiga aktörer som kan bistå med djup specialistkunskap och som med lyhördhet, kunskap och erfarenhet kan vägleda beslutsfattarna genom processen.
Sehlhall arbetar aktivt tillsammans med SeniorVärlden, dels som guldmedlem, dels genom deltagande i föreningens advisory board. SeniorVärlden är en politiskt, ideologiskt och religiöst obunden, ideell förening som driver debatt och väcker frågor som främjar samhällets utveckling för seniorers välbefinnande, livskvalitet och glädje i livet.
23/08/2022
Verksamhetschefer om Sveriges äldreboenden
Inledning

Bakgrund
Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Sehlhall. Syftet är att undersöka hur chefer upplever arbetsklimatet på äldreboenden i förhållande till att arbetsmiljöverket gått ut med att det finns betydande brister. 

Målgrupp
Verksamhetschefer inom äldreboende 

Arbetsmiljö
Utifrån personliga erfarenheter, vad av följande är viktigast för att du ska uppleva arbetsmiljön på din arbetsplats som god? (Tre möjliga svar)  
1
Fungerande teknologi
54%
2
Utformning av de boendes lägenheter
52%
3
Fina gemensamhetsytor
49%

4. Modern och effektiv ventilation (42%)
5. Välplanerad utomhusmiljö (33%)
6. Arbetsmiljövänlig belysning (22%)
7. Vet ej (6%)
8. Annat, ange: (5%)
Exempel på annat: Enskilda kontor, boendemiljö, lättare få tag på personal, hjälpmedel till arbetet, utbildad personal. Se fullständig lista i bilaga. 

Kommentar från Sehlhall:
Drygt hälften tycker det viktigaste för arbetsmiljön är fungerande teknologi.

Närmiljö
Vad av följande vill du ha nära till hands vid äldreboendet där du arbetar? (Flera svar möjliga)
1
Nära till natur och friluftsliv
59%
2
Nära till kommunikationer\förbindelser
56%
3
Nära till dagligvaruhandel\butiker
37%

4. Att det är centralt beläget (31%)
5. Välplanerad utomhusmiljö (15%)
6. Arbetsmiljövänlig belysning (9%)
7. Annat, ange: (4%)
Exempel på annat: Nära hem, närhet till vårdcentral/närvård. Se fullständig lista i bilaga.
8. Vet ej (3%)


Kommentar från Sehlhall:
Nära sex av tio vill ha natur och friluftsliv nära till hands vid äldreboendet.

Fastighetens utformning
Var god ta ställning till följande påståenden kopplade till utformning av fastigheten där du arbetar. Anser du eller anser du inte att...?
Ja, det anser jag
Nej, det anser jag inte
Vet ej
1
Det är lätt och inbjudande för de boende att komma ut i friska luften
82%
18%
1%
2
Fastigheten är utformad så att smittspridning kan begränsas
79%
20%
2%
3
Belysningen är effektiv för boende och personal
75%
24%
1%

4. Lokalerna är utformade så att det blir lättare att arbeta, samt minimerar arbets- och belastningsskador (Ja 73%, Nej 26%, Vet ej 2%)
5. Fastigheten är formgiven för att undvika en institutionell känsla (Ja 67%, Nej 32%, Vet ej 1%)
6. Avdelningarna är förlagda så att man får en godöverblick (Ja 60%, Nej 38%, Vet ej 3%)
7. Klimat och ventilation är tillfredsställande i fastigheten: (Ja 52%, Nej 47%, Vet ej 2%)

Kommentar från Sehlhall:
Nära hälften anser inte att klimatet och ventilationen är tillfredsställande i fastigheten de arbetar i.

Fastighetens funktioner
Nu kommer du få höra en lista med några funktioner på ett äldreboende. Vilka av dessa funktioner anser du ger bäst mervärde för en boende? (Max tre svar)
1
Fin utomhusmiljö
78%
2
Storkök\mat som tillagas på plats
64%
3
Hälsa- och skönhetsvård, så som fotvård och frisör
37%

4. Takterrass\balkong (32%)
5. Avdelningar som tillåter husdjur (25%)
6. Rehabiliteringsrum\gym (22%)
7. En förskola i eller i direkt anslutning till fastigheten (12%)
8. Spabad: (6%)
9. Vet ej (1%)


Kommentar från Sehlhall:
Majoriteten anser att en fin utomhusmiljö är det som ger bäst mervärde för en boende.

Belysning
Rätt belysning motverkar trötthet och vissa sjukdomar hos både personal och boende på äldreboenden. I vilken utsträckning anser du att lokalerna där du arbetar idag har tillfredsställande belysning som svarar mot boende och personals behov?
I mycket stor utsträckning
29%
I ganska stor utsträckning
37%
I varken stor eller liten utsträckning
25%
I ganska låg utsträckning
7%
I mycket låg utsträckning
1%
Vet ej\kan ej ta ställning
1%
Kommentar från Sehlhall:
Två tredjedelar instämmer i stor utsträckning med att belysningen på sitt arbete är tillfredsställande.
Ventilation
Ventilation är viktigt på ett modernt äldreboende. Förutom att luften blir bättre, så är ett bra ventilationssystem utrustat med filter som motverkar spridning av luftburna sjukdomar. I vilken utsträckning anser du att lokalerna där du arbetar idag har tillfredsställande ventilation som svarar mot boende och personals behov?
I mycket stor utsträckning
15%
I ganska stor utsträckning
28%
I varken stor eller liten utsträckning
33%
I ganska låg utsträckning
18%
I mycket låg utsträckning
6%
Vet ej\kan ej ta ställning
2%
Kommentar från Sehlhall:
Drygt fyra av tio instämmer i stor utsträckning att ventilationen på sitt arbete är tillfredsställande.
Livskvalitet
Vad anser du vara den enskilt viktigaste åtgärden som din arbetsgivare kan vidta för att höja livskvaliteten för de boende på äldreboendet? (Max ett svar)
1
Att lokaler och byggnader är utformade för att undvika en institutionell känsla
35%
2
Att utomhusmiljön tillför mervärde för de boende
26%
3
Installation av modern ventilation med filter som förhindrar spridning av luftburna sjukdomar
15%

4. Speciella golv som dämpar fall och reducerar skador (11%)
5. Mer och bättre belysning i lägenheter och gemensamhetsutrymmen (3%)
6. Annan åtgärd, ange: (9%)
Exempel på annan åtgärd: Fler gemensamma ytor/utrymmen, tekniska lösningar, mer personal, meningsfulla aktiviteter. Se fullständig lista i bilaga.
7. Vet ej (1%)

Kommentar från Sehlhall:
Den viktigaste åtgärden för att höja livskvaliteten för de boende är att lokaler och byggnader är utformade för att undvika en institutionell känsla

Utomhusmiljö
Vilken typ av utomhusmiljö anser du tillför de boende och de som arbetar på äldreboendet mest värde? (Max ett svar)
1
Att det är en vacker trädgård med blommor och grönska
79%
2
Att det finns möjlighet att odla
11%
3
Att det finns grillplats\utomhuskök
5%

4. Att det finns utomhusgym (1%)
5. Att det finns lekplats för besökande (0%)
6. Annat, ange: (3%)
Exempel på annat: ler möjligheter  vara utomhus, större utrymmen som skapar rörelsefrihet, sittplatser Se fullständig lista i bilaga.
7. Vet ej (3%)

Kommentar från Sehlhall:
Att det är en vacker trädgård med blommor och grönska är den miljö som majoriteten tror tillför mest för de boende

Arbetsplatsens skick
Anser du att fastigheten där du har din arbetsplats är i gott skick?
Ja
Nej
Vet ej
62%
36%
3%
Kommentar från Sehlhall:
Drygt en tredjedel anser att sin arbetsplats inte är i gott skick
Sammanfattning
  • Drygt hälften (54%) tycker det viktigaste för arbetsmiljön är fungerande teknologi
  • Nära sex av tio (59%) vill ha natur och friluftsliv nära till hands vid äldreboendet
  • Drygt fyra av tio (43%) instämmer i stor utsträckning att ventilationen på sitt arbete är tillfredsställande
  • Den viktigaste åtgärden för att höja livskvaliteten för de boende är att lokaler och byggnader är utformade för att undvika en institutionell känsla (35%)
  • Att det är en vacker trädgård med blommor och grönska (79%) är den miljö som majoriteten tror tillför mest för de boende
  • Drygt en tredjedel (36%) anser att sin arbetsplats inte är i gott skick
  • Nära hälften (47%) anser inte att klimatet och ventilationen är tillfredsställande i fastigheten de arbetar i
  •  Majoriteten (78%) anser att en fin utomhusmiljö är det som ger bäst mervärde för en boende
  • Två tredjedelar (66%) instämmer i stor utsträckning med att belysningen på sitt arbete är tillfredsställande
19/06/2022
Hög tid att höja lägstanivån
Efterfrågan på samhällsfastigheter överstiger utbudet, och konkurrensen om objekt har aldrig varit högre. Mycket talar således för att branschens konsolidering kommer att fortsätta, samt att avkastningskraven för omsorgsfastigheter fortsätter att vara låga.

De underliggande demografiska behoven och tidigare års uteblivna investeringar skapar stora behov. Sveriges befolkningsandel av personer över 80 år ökar under kommande år med 50 procent och vår försörjningskvot stiger mot svindlande 90 procent, ett av de högsta talen i Europa.
Den högre levnadsåldern ökar samtidigt risken för att utveckla demenssjukdom, vilket innebär att vårdbehovet ökar exponentiellt. Som en följd av denna utveckling förväntas kommunernas omsorgskostnader öka med drygt 60 miljarder per år. Fördelningen av kostnader för demografiska förändringar skiftar dock kraftigt över tid.

Under perioden 2000 till 2010 var det en relativt jämn kostnadsförändring mellan åldersgrupperna 19 till 64, 65 ti̊ll 79 och 80+ samtidigt som åldersgruppen 0 till 18 inte bidrog med någon kostnadsökning på grund av demografisk förändring. Under perioden 2010 till 2020 sköt i stället kostnaderna för gruppen 0 till 18 år i höjden och utgjorde ungefär hälften av den totala kostnadsökningen. För perioden 2020 till 2030 sker åter en kraftig omfördelning där vi nu har åldersgruppen 80+ som enligt förväntan ökar kraftigt.

Trots en högre vårdkvot än det europeiska snittet uppger många svenska kommuner att de har brist på vårdboenden. En undersökning av Boverket visade att 109 av Sveriges 290 kommuner spår en brist under 2022. Vid införandet av Ädelreformen i början av 90-talet lades ett stort antal vårdboenden och serviceboenden ner. Sedan 1994 har 40 000 vårdboendeplatser försvunnit i Sverige. Kvarboendeprincipen, som bygger på ”rätten att bo kvar hemma livet ut”, har vidare resulterat i att många kommuner skjutit på nyinvesteringar i vårdboenden och i stället satsat på hemtjänsten.
67 dagar
Väntetiden till ett vårdboende i Sverige, efter godkänt biståndsbeslut, har ökat och ligger idag på 67 dagar. Tankesmedjan Timbro bedömer att Sverige behöver tillföras tre nya vårdboenden i veckan –i tio år.

En bidragande faktor till detta, utöver det demografiska behovet, är en undermålig kvalitet på stora delar av landets befintliga bestånd. Merparten av Sveriges vårdboenden byggdes på 60-, 70- och 80-talet och många av dem har stora brister. Enligt Socialstyrelsen finns det idag 17 000 icke fullvärdiga lägenheter i beståndet för äldre och Boverket har påvisat att över 1 000 lägenheter saknar eget badrum. Huvudanledningen till problemet är att majoriteten av landets boenden drivs av kommuner och att dessa inte omfattas av tillsynsmyndigheten IVO:s tillståndsplikt. Privata vårdgivare måste svara upp mot IVO:s högt ställda kvalitetskrav för att inte riskera att förlora sitt tillstånd.

Vi som utvecklar moderna vårdboenden följer också regler och krav från Boverket, Arbetsmiljöverket och Socialstyrelsen. Tillsammans bildar dessa direktiv ett solitt ramverk och borgar för att de fastigheter som byggs är trygga och säkra.
80%
Trots debatter om att allmännyttan säljer ut sina samhällsfastigheter så ägs fortfarande cirka 80 % av kommun och landsting. Problemet är att den part som alltså äger och driver majoriteten av Sveriges vårdboenden inte berörs av IVO:s tillståndsplikt.

Om exempelvis en kommun lagt ut en verksamhetsdrift till en privat aktör, och IVO beslutar att dra intillståndet, så kan kommunen ta tillbaka verksamheten och fortsätta att driva den. Kommunala boenden ska givetvis också uppfylla alla lagar och krav, men här gäller egen anmälningsplikt. Vi som följer nyhetsflödet vet att egen tillsyn inte alltid fungerar. Risken är stor att andra prioriteringar görs, exempelvis att man vill korta väntetider och därför väljer att driva ett utdömt vårdboende vidare. Eller att man vill undvika eller fördröja en nyinvestering. Det är dock en oinformerad bedömning.

De flesta vårdboenden som byggdes för 20–30 år sedan är energibovar med höga driftkostnader. De har dålig luft på grund av mögel och radon samt kräver en högre personaltäthet då lokalerna är ineffektiva. Ofta saknas moderna hjälpmedel. Allt detta resulterar i högre samhällskostnader då vi får fler sjukskrivningar, sjukhusvistelser, negativ personalomsättning, fallskador och ökad smittspridning. Drift- och underhållskostnaderna kan vara dubbelt så höga jämfört med ett nybyggt vårdboende. Väger man in dessa faktorer är det sannolikt billigare för kommunen att bygga nytt.

Vidare är dessa miljöer inte de bästa arbetsplatserna och omsorgen är personalintensiv. Enligt Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, är en av de största utmaningarna de kommande åren personalbemanningen inom äldreomsorgen. Fler måste attraheras till yrket om vi ska klara av den demografiska utmaningen. Moderna och ändamålsenliga arbetslokaler är då en förutsättning.
120 000 – 2030
Utifrån demografiska prognoser kommer drygt 120 000 personer att behöva plats på ett vårdboende 2030.

Timbro bedömer att om debatten kring vinster i välfärden leder till ett förbud för privata aktörer, så kommer vi endast att nå 95 000 platser. Om vi dessutom tar höjd för att befintliga boenden behöver stängas, Sehlhall har gjort bedömningen att det rör sig om 350 vårdboenden, motsvarande 14 000 platser, så står vi inför ett än mer akut och omfattande behov av utbyggnad.

Trots att privata aktörer bara står för 18 procent av utbudet, så står vi för 40 procent av nyproduktionen och investerar årligen cirka 4 miljarder i segmentet. Enligt Socialstyrelsens årliga enhetsundersökning är kvaliteten hos privat drivna vårdboenden högre än kommunala, på 18 av 20 jämförbara kvalitetsparametrar. Privata aktörer representerar med andra ord en viktig del i lösningen för att säkra landets sociala infrastruktur och samarbetet mellan det privata och offentliga kommer att bli än viktigare framgent för att vi tillsammans ska kunna hantera det stora behovet av kvalitativ social infrastruktur.

Många aktörer i sektorn förvärvar befintliga bestånd. Andra är rena utvecklare som avyttrar sina projekt, ofta redan innan de börjat byggas. Sehlhall utvecklar sina omsorgsfastigheter för egen förvaltning, vilket innebär att vi känner varje fastighet utan och innan. Därmed erhåller vi en effektiv och kvalitativ förvaltning. Vi har alltså råd att tänka långsiktigt i våra investeringsbeslut.

Vi har arbetat med hundratals funktionsprogram och bistått flera av Sveriges kommuner med viktiga insikter och analyser. Till exempel hur ett nytt trygghetsboende på bästa sätt kan effektivisera hemtjänsten och minska trycket på befintliga vårdboenden. Eller hur en skola och ett vårdboende kan få synergier av varandra och huruvida man skall välja att renovera befintligt bestånd eller bygga nytt. Samt vid nybyggnation, vad den befintliga byggnaden i så fall bör ställas om till. Tack vare vår breda kunskap av att skapa och förvalta omsorgsfastigheter blir vi en värdefull strategisk partner till kommunen. Vi vet vad som fungerar och vad som inte gör det.

Sehlhalls erfarna medarbetare bjöds in av den förra regeringen för att diskutera hur vi kunde skapa bättre boendeförutsättningar för äldre. Redan tidigt i samtalen stod det klart att det behövdes nya former av mellan boenden, dels för att avlasta hemtjänsten, dels för att öka livskvaliteten för de boende och därigenom senarelägga (eller helt undvika) behovet av omsorg dygnet runt på ett vårdboende.

När vi byggde Gotlands första trygghetsboende fick vi över tusen sökande för våra 68 lägenheter. Så ser sannolikt intresset ut i större delen av landet, men det är inte lätt för fastighetsföretag att få ihop ekvationen. Hyrorna skall hållas nere för att så många som möjligt skall få tillgång till boendet. Samtidigt ger de större allmänytorna en lägre uthyrningsgrad och servicetjänsten ökar de löpande kostnaderna. Därmed blir kalkylen för vanliga hyresbostäder starkare, vilket resulterar i att allt för få trygghetsboenden byggs.

Vi – och säkerligen många andra branschkollegor – står redo att både bygga moderna och ändamålsenliga bostäder för att avlasta äldreomsorgen, samt optimala och hållbara vårdboenden. Vi behöver dock hjälp av framsynta, initierade och ansvarsfulla politiker.

Därför blir höstens val viktigt. För våra åldersrika, som förtjänar bästa tänkbara levnadsmiljö, och för alla anställda inom äldreomsorgen, som förtjänar en optimal arbetsmiljö.

Sverige har en världsledande social infrastruktur, men lägsta nivån måste höjas rejält, liksom utbyggnadstakten.
DAN T. SEHLBERG
Grundare och VD, Sehlhall
26/01/2022
Sverige har brist på äldreboenden – dessutom bör vi stänga 350 stycken
Om 30 år har vi dubbelt så många 80-plussare jämfört med idag. Det byggs årligen cirka 70 nya äldreboenden i Sverige, men enligt regeringens prognoser så behöver vi bygga två nya äldreboenden i veckan fram till 2026. Det reella behovet är dock högre, med tanke på att ett stort antal av dagens äldreboenden är undermåliga och hälsofarliga. Baserat på analyser av Boverket och Socialstyrelsen är min bedömning att vi borde avveckla minst 350 äldreboenden. Det skulle innebära att vi framgent behöver bygga minst tre nya äldreboenden i veckan fram till 2026, något som även TIMBRO kommit fram till i en nyligen publicerad analys.

Orsaken till ersättningsbehovet är att många av Sveriges äldreboenden byggdes på 60-, 70- och 80-talet, en stor andel av dem är idag undermåliga. Till exempel saknar så mycket som 1 000 lägenheter eget badrum, något som försvårat smittskyddsarbetet under pandemin.
Inspektionen för vård och omsorg (IVO) övervakar kvaliteten i sektorn. De bedömer bland annat om de medarbetare som skall arbeta i verksamheten har erforderlig kompetens, att lokalerna är ändamålsenliga och lämpliga för de personer som ska vistas och behandlas i dem, att lokalerna där brukare skall vistas och bo under längre tid inte får en institutionell prägel med avseende på lokalisering, storlek och utformning, etc.

En praxis gällande erforderlig tillgång på hygienutrymmen och storlek på boenderum har också utvecklats. Som exempel kan nämnas att IVO inte godkänner att ett för stort antal boende delar på toalett och dusch. För alla verksamheter gäller också att sökanden måste lämna uppgifter om vilka brandskyddsåtgärder som har vidtagits. Sverige har brist på äldreboenden.

Som tillståndsgivare har IVO ett effektivt ”vapen” som säkerställer att deras krav efterlevs. De kan ge och återkalla tillstånd. Vi som utvecklar moderna äldreboenden följer också regler och krav från Boverket, Arbetsmiljöverket och Socialstyrelsen. Tillsammans bildar dessa direktiv ett solitt ramverk och borgar för att de fastigheter som byggs är trygga och säkra.
80%
Trots debatter om att allmännyttan säljer ut sina samhällsfastigheter så ägs fortfarande cirka 80 % av kommun och landsting. Problemet är att den part som alltså äger och driver majoriteten av Sveriges äldreboenden inte berörs av IVO:s tillståndsplikt. Om exempelvis en kommun lagt ut en verksamhetsdrift till en privat aktör, och IVO beslutar att dra in tillståndet, så kan kommunen ta tillbaka verksamheten och fortsätta utan att åtgärda bristerna som fått IVO att dra in tillståndet..

Kommunala boenden ska givetvis också uppfylla alla lagar och krav, men här gäller egen anmälningsplikt. Vi som följer nyhetsflödet vet att egentillsyn inte alltid fungerar. Risken är stor att andra prioriteringar görs, exempelvis att man vill korta väntetider och därför väljer att driva ett utdömt äldreboende vidare. Eller att man vill undvika eller fördröja en nyinvestering. Här lurar man dock sig själv.
20-30
De flesta äldreboenden som byggdes för 20-30 år sedan är energibovar med höga driftkostnader. De har dålig luft på grund av mögel och radon samt kräver en högre personaltäthet då lokalerna är ineffektiva. Ofta saknas moderna hjälpmedel. Allt detta resulterar i högre samhällskostnader då vi får fler sjukskrivningar, sjukhusvistelser, negativ personalomsättning, fallskador och ökad smittspridning. Drift- och underhållskostnaderna kan vara dubbelt så höga jämfört med ett nybyggt äldreboende. Väger man in dessa faktorer är det sannolikt billigare för kommunen att bygga nytt..

Vidare är dessa miljöer inte de bästa arbetsplatserna och omsorgen är personalintensiv. Enligt Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, är en av de största utmaningarna de kommande åren personalbemanningen inom äldreomsorgen. Fler måste attraheras till yrket om vi ska klara av den demografiska utmaningen.

Hur sker en sådan attraktion bäst, genom att erbjuda en illa anpassad arbetsmiljö från 70-talet, eller genom moderna arbetsplatser som tar hjälp och stöd av välfärdsteknologi?

Förutom att personalbemanningen sannolikt är dyrare på ett undermåligt äldreboende, skadar mediabilden från dessa boenden branschen genom att göra omsorgen till en mindre attraktiv arbetsplats hos t.ex. dagens studenter. Sverige har brist på äldreboenden.
20
Mycket har hänt under de senaste 20 åren vad gäller utformning av äldreboenden. Tack vare dedikerad forskning och bred empiri vet vi nu vad som fungerar och vad som inte gör det. Fastigheten kan aktivt bidra till att skapa trygghet och välbefinnande, inte minst för människor med demens. Idag installerar vi belysning som simulerar dagsljus, vi fogar samman inne- och utemiljöer för att aktivera och inspirera, vi undviker korridorer och allt som ger en institutionell känsla. Dessutom utformar vi lokalerna så att boende och personal får god överblick och lätt att orientera sig. Vi har effektiva ventilationssystem och säkerställer att fastigheterna är optimerade utifrån ett smittskyddsperspektiv. Vi arbetar med miljövänliga material och skapar hus med minsta möjliga klimatavtryck.

Vi behöver punktera myten att det är billigare att behålla det gamla och i stället fokusera på att förnya vår sociala infrastruktur. De äldre fastigheterna kan eventuellt nyttjas till andra ändamål. IVO tillståndsplikt bör omfatta alla, även kommuner. Vårt samhälles sköraste medborgare förtjänar bästa tänkbara vård och omsorg. Sehlhall, tillsammans med övriga branschkollegor, kan säkerställa det nya, men vi behöver hjälp från modiga och ansvarsfulla politiker och tjänstemän för att avveckla det uttjänta.
DAN T. SEHLBERG
Grundare och VD, Sehlhall
Se föredraget "Sverige har brist på äldreboenden – dessutom bör vi stänga 350 stycken".